Två veckor efter Stoockholm marathon och man är åter i tjänst. Årets återhämtning var inte att leka med och efterföljande veckor efter maran har jag mest ägnat åt att träna simning och till viss del cykling, nog så viktigt men löpningen har varit parkerad eftersom jag och löpning har helt enkelt känt oss färdiga med varandra.
Men kroppen börjar sakta återgå till ett normalläge och därmed slut på ursäkter. Efter att nästan uteslutande ägnat mig åt simning och lite cykel bestämde jag mig för att testa på half ironman stäckan i ett träningspass. Sagt och gjort, bara att starta och hoppas att kroppen håller. Eftersom Gavleån där jag tränar ligger en bit ifrån mitt hus tog jag inte superallvarligt på transitionerna. det fick ta 10-15minuter mellan bytena. Simningen som gick 850m uppström Gavleån och ned igen gick riktigt bra. Även om farten inte riktigt infunnit sig så håller jag för sträckan. I alla fall kändes det så.
Cyklingen hade jag mätt ut en runda på 80km men ett felval i en korsning gav 12km extra i bonus vilket egentligen var bra då jag fick testa cykelsträckan för kommande Vansbro triathlon. Kände dock en rejäl trötthet efter 60km så fler och längre cykelpass måste in i träningskalendern. Lyckades åtminstone hålla ett snitt på 29km/h, det får jag vara nöjd med.
Löpningen då? Den som jag var mest nervös inför. Efter cyklingen togs en 15minuters paus och sedan ut i spåret. Det gick bra, förvånansvärt bra!! Även om benen kändes som bly såg jag i Garminloggen efteråt att tempot låg på 4:45 vilket är betydligt bättre än det kändes under själva passet, Kul! Dock avbröt jag redan efter 5kilometer, inte för att jag var trött utan för att klockan började bli sen och fotbolls VM lockade. Hade säkert tagit åtminstone en mil till (Lätt att säga :)Hoppas nu bara att min känsla inför Vansbro är korrekt och att kapaciteten finns där någonstans.
I tisdags gjordes som en del i "efter marathon terapin" första intervallpasset och här var benen inte riktigt med på att öka farten. Men det är inte benen som ska bestämma en löpares beslut så tillsammans med några klubbkompisar i Hemlingby LK tog vi oss igenom 11*500meters intervaller i rätt hyfsat tempo.
Under passet när jag och Anders E diskuterade behovet av återhämtning efter ett marathon klämmer Anna ur sig att hon gjort, 17tävlingar på 2 månader!!!... Tydligen är det vardag för orienterare, RESPEKT! Därför var detta inlägg också det sista där jag klagar på min kropp efter maran.eller någon annan tävling för den delen :-)
Intervallerna gick i alla fall bra och jag är nu åter på resande fot. I Karlstad denna gång och jag har just satt mig ned efter en skön löpning efter Klarälven. Som sagt tillbaka i matchen och träningskläderna åter packade vid resor. I helgen blir det Gotland och simning i öppet vatten som träning, På återseende.
Men kroppen börjar sakta återgå till ett normalläge och därmed slut på ursäkter. Efter att nästan uteslutande ägnat mig åt simning och lite cykel bestämde jag mig för att testa på half ironman stäckan i ett träningspass. Sagt och gjort, bara att starta och hoppas att kroppen håller. Eftersom Gavleån där jag tränar ligger en bit ifrån mitt hus tog jag inte superallvarligt på transitionerna. det fick ta 10-15minuter mellan bytena. Simningen som gick 850m uppström Gavleån och ned igen gick riktigt bra. Även om farten inte riktigt infunnit sig så håller jag för sträckan. I alla fall kändes det så.
Cykelrunda runt Storsjön förbi Årsunda |
Löpningen då? Den som jag var mest nervös inför. Efter cyklingen togs en 15minuters paus och sedan ut i spåret. Det gick bra, förvånansvärt bra!! Även om benen kändes som bly såg jag i Garminloggen efteråt att tempot låg på 4:45 vilket är betydligt bättre än det kändes under själva passet, Kul! Dock avbröt jag redan efter 5kilometer, inte för att jag var trött utan för att klockan började bli sen och fotbolls VM lockade. Hade säkert tagit åtminstone en mil till (Lätt att säga :)Hoppas nu bara att min känsla inför Vansbro är korrekt och att kapaciteten finns där någonstans.
I tisdags gjordes som en del i "efter marathon terapin" första intervallpasset och här var benen inte riktigt med på att öka farten. Men det är inte benen som ska bestämma en löpares beslut så tillsammans med några klubbkompisar i Hemlingby LK tog vi oss igenom 11*500meters intervaller i rätt hyfsat tempo.
Under passet när jag och Anders E diskuterade behovet av återhämtning efter ett marathon klämmer Anna ur sig att hon gjort, 17tävlingar på 2 månader!!!... Tydligen är det vardag för orienterare, RESPEKT! Därför var detta inlägg också det sista där jag klagar på min kropp efter maran.eller någon annan tävling för den delen :-)
Intervallerna gick i alla fall bra och jag är nu åter på resande fot. I Karlstad denna gång och jag har just satt mig ned efter en skön löpning efter Klarälven. Som sagt tillbaka i matchen och träningskläderna åter packade vid resor. I helgen blir det Gotland och simning i öppet vatten som träning, På återseende.
Lyckades även få ett foto framför Löfbergs lila, En fortsättning på mitt förra blogginlägg |
Sola i Karlstad - Nog var det fint väder här allt |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar