tisdag 8 augusti 2017

Tällberg halvmarathon - Race report

Det sista loppet inför årets stora mål Ironman Kalmar utspelar sig i vackra Tällberg, Dalarna. I denna idyll arrangeras loppen Tällberg Halvmarathon och Tällbergsmilen och hit har hela familjen Domanders planerat årets gemensamma löptävling. Det må vara idylliskt, men i denna idyll har tävlingsorganisationen lyckats med konststycket att inkludera varje backe i byn ett antal gånger vilket resulterar i en halvmarasträckning som utmanar mer än alla andra halvmaror jag deltagit i, hittills.

The Dominanders team redo för att springa

Som vanligt inför ett lopp så känns kroppen som ett vrak, jag kan knappt kliva ur sängen pga av att alla musker verkar förtvinade. Jag passar även enligt den upparbetade rutinen på att beklaga mig inför Maria, jag måste helt enkelt få henne att förstå krisen i min kropp. Även där som vanligt så slutar hon lyssna efter några minuter. Suck, ingen förstår...

Vi lyckas trots allt ta oss till startlinjen, den kvinnliga delen av familjen ger sig av för Tällbergsmilen och jag tillsammans med dotterns sambo ger oss av för halvmarathonsträckningen. På startlinjen är jag precis lika slutkörd som jag tidigare känt mig. Ett tillstånd som kvarstår en hel sekund in på loppet. Ett startskott helar som vanligt en trasig kropp. Kanske var det trots allt inbillning även denna gång...

Nu ska här springas. Träffar klubbkompisen Mounir vid startlinjen och får höra hans måltid ligger på 1:23. Lycka till! Jag är ju sjuk, sliten och nästan helt trasig och och får vara glad att jag ens står på startlinjen. Framför mig står Jonas Buud, den ryggen låter jag definitivt flyga iväg.

Så går starten och vips är jag som sagt frisk igen. Strategin är att ta det lugnt de första 5 tunga kilometrarna för att sedan känna efter hur kroppen mår.

Jag känner mig pigg och eftersom den första kilometern går utför ligger farten i 4 min/km tempo vilket känns rätt behagligt i nedförslöpningen.

Innan loppet har jag försökt memorerat bansträckningen. När 1 kilometer avverkats är det dags att följa strategin som säger ta det lugnt nu fram till bergspriset. Känn därefter hur du mår och sätt farten därefter.



Efter den långa stigning är jag fortfarande pigg, så pigg att kroppen säger satsa! Ungefär samtidigt står en i publiken med kameran redo. Oemotståndligt! Jag måste göra ett traditionellt hopp. Nu går det utför och den nyta planen låter. Ta det lugnt uppför, håll 4min tempo på övriga sträckor.

Bergspriset, var jag inte i närheten av... Men jag var åtminstone väldigt pigg på banans högsta punkt.

Nu känns allt riktigt bra. Jag springer ikapp en del löpare men framförallt är jag riktigt pigg och passar på att njuta av landskapet som passeras under loppets gång. Tällberg är vackert för er som inte besökt orten. Loppet skär rakt igenom alla sevärdheter och blottar däremellan sjön Siljan och alla böljande berg som omger vattnet. Man blir en smula poetiskt under löpningen.

Sista delen av loppet är på plant underlag och jag noterar på klockan att det är möjligt att spriunga under 1:30 om jag inte latar mig de sista kilometrarna. Insikten ger nya krafter.


När rösten från speakern hörs formligen sprudlar energin och tempot ökas rejält. Några hundra meter kvar av Sveriges vackraste halvmarathonlopp. Vid målgång står en dalkulla i folkdräkt och runt halsen hänger nu en medalj.Ytterligare ett lopp och erfarenhet till listan av löptävlingar.

Nu finns inga ytterligare lopp inplanerade fram till Ironman Kalmar och tiden 1:29:07 var ett bra besked. Under sommaren har Jag inte gjort någon fartträning alls, trots det svarade kroppen väl på en fartprovokation. ett bra besked med andra ord.

Av Tällbergbesöket återstår nu enbart en övernattning på Green Hotel där loppet firas med en utsökt middag. Det är vi löpare värda.
















Nedan lite data om puls, höjdkurva och fart under loppet




Lite löpdata som samlades in under loppet.