torsdag 29 maj 2014

Allt är inte kul och sporrande

Efter lite mer än en veckas haltande vågade jag slutligen Googla min ömmande häl för att konstatera det jag nog redan visste. Jag har fått Hälsporre (plantar fasciit); Eller med andra ord - Ont i hälen!! http://halsporre.com/  För#!##!!at!! Efter att läst på lite om symptomen och läkning så har jag förstått att det finns olika grader av detta helvetet och jag få hoppas på att jag har en högst tillfällig släng av problemet.

Hälsporre kan orsaka stark smärta under hälen, i framkant av hälen eller på insidan av hälen då du står och går. Första stegen på morgonen samt efter vila brukar göra mer ont. Det smärtar eller är obehagligt att belasta hälen barfota och det känns lindrande att gå i mjuka skor. Det är inte hälsporren i sig som gör att det gör ont under hälen utan det är irritationen i senan som fäster mot och under hälbenet som framkallar smärtan i hälen. Det finns bra behandling vid hälsporre i form av stötvågsbehandling och avlastande ortoser, skoinlägg och tejpning samt kortisoninjektionsbehandling. (Citat från http://halsporre.com/ )

Inte bra då jag nu inte ens kan sätta ned hälen och det är två dagar kvar till Marathon. Jag hade hoppats på att problemet skulle vara mer tillfälligt och att med lite tur skulle det gå över innan lördag. I värsta fall efter att ha läst på kan problemet tydligen hålla i sig flera år men vanligtvis varar problemet betydligt kortare.
Med lite tur så är det dessutom inte hälsporre som drabbat mig utan kanske bara fettsäckarna i hälen som  har tunnats ut och då handlar det bara om att hitta en mjuk hälkudde till skorna och härda ut en tid.

Prognosen för hälsporre beskrivs som nedan


Ont gör det definitivt!
Prognosen vid hälsporre är god. Skadan brukar läka ut av sig själv. Det kan dock ta lång tid, ibland upp till ett – ett och ett halvt år (1-1½ år). Om du fortsätter med ett för skadan provocerande beteende eller belastning finns risk för längre besvär.(Citat från http://halsporre.com/ )

Fortsätter med provocerande beteende.. Vad kan det vara? En marathon kan väl ändå inte vara ett provocerande beteende, eller?

Idag ska jag i vilket fall leta skoinlägg som lindrar smärtan lite och som kan ta mig två varv runt Stockholm med lite mindre besvär. Vet inte riktigt om jag vågar ta en lätt löptur idag eller om jag väntar tills jag står på startlinjen. Inte helt olikt mig att blunda för besvär och skjuta obekväma beslut på framtiden. Hade jag varit riktig smart kanske jag t.o.m. hade avstått från marathon för att inte riskera träningen fram till Ironman men som sagt...

Marathonförberedelsen i år verkar bli Googling av rehabilitering samt massage av fotvalv och häl fram till lördagens start.

Är det någon som har smarta tips på läkning/lindring? Skicka då gärna en kommentar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar