måndag 16 februari 2015

Den fete motionären...

Det här är ingen förmaning om kosthållning, träning och balans i livet. Det är heller inget pekfinger till överviktiga och notoriska jojo-bantare. Det här är helt enkelt en reflektion på sådant man kan beskåda på marathontävlingar, träningslokalen eller varför inte när man nöter mil på cykel efter landsvägen.  Fenomenet finns överallt! Ni känner säkert igen vad jag talar om; Just det, Träningskompisen som laddar med ett helt laboratorium i bältet innan hen ger sig ut på en träningsrunda. Är det så att ni mot förmodan inte har en aning om vem jag talar om kanske det är just dig den här betraktelsen gäller.

För hur mycket träningstrenden växer så verkar det framförallt vara i våra sportbutiker som den största tillväxten ligger. Då tänker jag framförallt  på avdelningen för diverse pulver, tillskott, energy maximizers och övrigt skräp som i vissa fall kan vara bra för elitmotionären men där det oftast står vanliga motionärer och packar varukorgen full. För är det någonting vi motionärer gillar så är det genvägar. Vi vet förstås innerst inne att det är skitsnack men man vet ju aldrig riktigt säkert. Förresten var det inte någon i grannstaden som vann på Lotto också. Turen står den djärve bi...

”Ät i samband med träning” , ”Ät för att bygga muskler och styrka”. Så lyder budskapen i butikerna, reklamen som vi matas med samt på förpackningarna som kapslar dessa fettskapare och göder placebodrömmarna.

VEM är det som säger SÅ? Vem ger rekommendationen?

Jag har aldrig hört någon kostspecialist säga att du behöver nog knäcka en eller två energibars efter att du tagit bilen till joggingrundan eller varit på Friskis & Svettis.... Möjligen kanske du kan få höra att du ska trycka i dig energitillskott under ett marathon och glöm förresten inte vätskan vid det tillfället.

Nä nu tror jag det är dags att säga stopp!
Om inte vi motionärer säger stopp så är det inte bara butikerna som växer utan även avdelningarna i butikerna som säljer XXL kommer att ta en avsevärt större plats inom en snar framtid.

Motion blir helt enkelt vår nya folksjukdom

Något du kan tänka på när du tittar på nästa marathonlopp eller cykeltävling är att desto längre bak i ledet du står desto mer beväpnade med socker och Gels är deltagarna.

Hur kan det vara så? hur kan det vara så att de snabba vältränade inte alls har köpt argumentet att du behöver en gel per 30 minuter för att ta dig genomloppet? Borde inte detta faktum vara en signal
för alla andra att själv försöka minska beroendet av Gels?

Ibland tror jag världen blivit galen; Under tiden mina egna barn tränade friidrott så kunde man se en del föräldrar vid mål efter ett 60 meters lopp jaga sina barn med en klarblått lysande Powerade (liknande de behållare med radioaktiv vätska som Homer Simpsons bär omkring) som de tryckte in i munnen på deras stackars barn. Efter 60 meter!!
Barnen i 10-årsåldern hade säkert kunnat springa 5 varv runt banan utan nån jäkla sportdryck bara de fick ha roligt, men den glädjen har vi förstås inte tid med. Inte nog med att vi tror på reklamen och energitillskottsmyten, vi planterar den även vidare i våra barn också.

Kost och energtillskott ger sämre motionärer = SANT!
Så vilka belägg har då jag som professionell proffstyckare att uttala mig i en sån här fråga? Sanningen att säga så har jag egentligen ingen som helst kunskap men inte stoppar det mig från att rekommendera dig som läsare att betänka hur du sköter kosten medans du motionerar. Läkare och läkemedelsindustrin har ju rätt att rekommendera glukogenkost till diabetiker och överviktiga. Socialstyrelsens rekommendationer verkar antingen vara helt tagna ur luften eller komma direkt från industriintressen som bröd och mejeribranschen.
Med den enkla logiken försvarar jag korrektheten i mina åsikter men för att vara lite ödmjuk kan du läsa det här inlägget som en betraktelse och utefter det göra egna efterforskningar.
Men krasst gör min enkla träningskostlogik dig till en betydligt bättre motionär än om du följer vilken som helst av sportdrycksexperterna från Redbull, PowerBar, Enervit, Powerrade och liknande.

Stöd och Tumregler för dig som tränar:

  • Om du inte extremidrottar så är det heller inte sannolikt att du behöver protein och näringstillskott utöver normal kost.
    • Finns inget bevisat att du måste äta direkt efter träningspasset för att bygga muskler. Lika bra att ha ätit bra innan så kroppen aldrig behöver ta av sina reserver och kanske ha ett ägg i kylskåpet när du är färdingtränad.
  • Ett träningspass som inte sker i de högsta pulszonerna och som inte överstiger20 kilometer eller två timmar bör klaras av utan GEL, Powerbars, Koffeindryck eller allt annat skräp som säljs på nätet och i butikerna.
    • Ät en banan före och efter träningen istället. Godare och nyttigare; Förresten köp en ekologisk banan. Det har du råd med nu när du aldrig mer ska köpa en protein eller energibar 
    • Ta med några dadlar i fickan ifall du inte fixar sträckan utan påfyllning
  • Du ska inte vänja kroppen med att äta GELS! Jag säger det igen: Du SKA inte vänja kroppen med GELS och sockerkickar! 
    • Okey; Du kanske får ett annat råd av Powerbar, eller energidryckstillverkaren men det kan också kan vara så att de har ytterligare ett syfte med sitt råd än att få dig till en bra löpare: -Jag skulle inte bli helt förvånad om de även vill sälja produkter.
  • Du behöver inga Proteinbars även om de framställs som ett nyttigt mellanmål för den som tränar. Proteinbars är SKIT och innehåller bara fett och socker saknar för dig viktiga näringsämnen. Finns mig veterligen inget undantag från den regeln.
    • Du får inte den vackra kroppen som kvinna på bilden har! Tränar du normalt med några pass i veckan går du istället upp i vikt om faller för vanan att äta mellanmålbars regelbundet
    • Kvinnan eller mannen på bilden är snygg och rik för att de inte äter skiten de gör reklam för.  Bra att komma ihåg.

Train low, race high

Träning får din kropp att må bra,
Tävling får ditt ego att må bra

Okey! När du tävlar kan du äta Gels, Cola, Redbull och sportdryck om du vill, men skilj på tävling och träning. Träning ska din kropp må bra av. Tävling ska ditt ego må bra av.
Din kropp behöver dock inte ligga i hårdträning för att klara att äta sötsaker och gels under ett marathonlopp. Vi klarar det intaget ändå, svårare är att vänja sig av med sockerintaget och få din kropp att klara timmar i löpspåret med hjälp av en balanserad kost och utan Gels.

Men du har säkert hört att man måste vänja magen med en viss dryck eller Gel annars klarar du aldrig en marathon eller något annat för den delen.

Jag vill hävda att du bör vänja kroppen med att inte behöva äta och dricka sportdryck. Du ska istället hjälpa kroppen att intte få vanan att bli serverad socker och därmed kommer du inte få problem med att du är ovan med att dricka sportdryck. De flesta intar helt enkelt för mycket sportdryck och gels under ett lopp. Balansera istället intaget. Med den strategin kommer du snart upptäcka att du slipper en orolig mage som tar bort löpglädjen p.g.a. din oro att inte kunna hålla tätt fram till nästa toalett.
Resan att vänja dig av med socker som löparkompis sker inte ögonblickligen (egen erfarenhet) men är klart värd att göra. Så tro lite lagom på sportdryckslöften och mellanmål för motionären för de budskapen har ett helt annat syfte än att göra dig friskare. Jag har en obehaglig känsla av att företagen bakom dessa produkter framförallt vill tjäna pengar.

Så:
 Var inte med och gör motion till en folksjukdom. Våra far och morföräldrar hade antagligen ett betydligt hårdare arbete än vår sammanlagda träning ger under en vecka. Detta utan vare sig  ha tillgång till Gels och mellanmåls Powerbars. De blev inte ens överviktiga fast de inte drack Light läsk eller margarin. Tänk på det!

Då var det sagt, kanske jag bara är en gammal besserwisser full av åsikter utan kunskap. Så kan det vara men i så fall skyller jag på Jesper Rönndahls roliga sommarprat om livet som besserwisser som inspirerat och försurat mig ytterligare ett steg. Lyssna gärna, här är länken: Jesper Rönndahls ursäkt och instruktion för besserwisser-beteende

Ska framtidens löpare se ut som en marinsoldat? Med
socker i bältet istället för ammunition blir de ungefär lika farliga



lördag 14 februari 2015

Bore cup #3 - Tävlingsrapport

Tävlingsdags igen och nu på hemmaplan då Hemlingby Löparklubb står som värd för Bore cups deltävling #3 i Hemlingby. För egen del har jag egentligen inga större förväntningar på tävlingen mer än en nyfikenhet att se vad den mer varierade träningen jag börjat med där löpningen har tonats ned till förmån för F&S Hit, Spinning och Yoga samt förstås lite simning, detta toppat med en Paleo-kost senaste 7 veckorna.

Men kroppen känns som vanligt inte ok när jag tillsammans med med några klubbkompisar värmer upp i sakta jogg efter banan. På uppvärmningen rekas hur halt det är efter banan för att bestämma om det ska springas dubbat eller odubbat. Det visar sig att grusningen efter bansträckningen är tillräckligt bra så Icebugs skorna lämnas i väskan och loppet ska springas dubbfritt. Torsdagens hit-pass gör sig påmind i benen och känslan för loppet känns mer som att strategin för loppet bör vara överlevnad snarare än prestation.
Start och mål vid Hemlingby spårcentral

På startlinjen står jag bland de främre raderna, känslan i kroppen är fortfarande osäker när startskottet ljuder och vi ger oss iväg. Som vanligt blir det en rusning liknande en grupp hyenor som jagar ett villebråd efter starten. Så många viljor och så mycket kraft i benen, åtminstone den första kilometern. Jag kämpar för att hålla ned min egen fart men de första 2 kilometrarna ligger ändå på 3:45 tempo.
Benen svarar riktigt bra och fältet har spridit ut sig vilket också leder till att farten stabiliseras till 4min/km tempo vilket verkar passa mig bra då kroppen verkar gilla tempot då varken muskler, andning och puls signalerar fara. Faktiskt blir jag nästan orolig då jag knappt är andfådd.

4 kilometer avverkade och jag ligger i en klunga på 6 löpare som även de verkar vara bekväma i tempot. Banan är ganska lätt fram till nu med svaga utför och uppför svängen mot Andersberg, men nu ska vi tillbaka upp till Hemlingby spårcentral vilket innebär en 700 meter lång stigning; Ska jag palla med backen? Det visar sig gå riktigt bra och det finns nu möjlighet att vila under efterföljande löpning med svagt utför.

Gruppen jag springer i håller fortfarande ihop men efter 6 kilometer känns det som att farten går ned en aning något som inte alls passar mig; Jag är ju pigg! Efter att ha legat sist i gruppen under hela loppet bestämmer jag mig för att kliva fram och dra. Men vad nu? Ingen följer med! Det här var oväntat och nu är jag plötsligt ensam, ett jagat villebråd som egentligen inte har en aning hur mycket ork som finns i depåerna.

Friskt vågat hälften vunnit är min tanke och jag drar upp farten till 3:50 tempo. Som vanligt törs jag inte titta bakåt men fruktar förstås  att klubbkompisen Göran kommer smyga förbi vilken sekund som helst. Han är helt enkelt grymt bra på att disponera lopp och ta fram det lilla extra speciellt när han får vittring på trötta löpare. Nu börjar jag i tanken  ångra den bild jag målade upp för Göran innan loppet där jag talade om hur jag pigg och fräsch springer om honom uppför sista backen mot mål. Nu är det tvärtom och jag är vansinnigt trött samtidigt som jag hör dubbskor bakom mig förstår jag precis vem det är; GÖRAN!

Fram till nu har jag ändå varit ovanligt pigg så det finns en reserv att ta fram och jag har för avsikt att tömma den reserven i backen mot mål. Benen börjar protestera men de ska inte få vila förrän mållinjen passerats. 200 meter kvar och nu är det inte bara benen som skriker, pulsen ligger högt, benen upplevs väga 100kg styck men vila får de göra vid mål för nu är det inte långt kvar.

Jag har ingen susning vilken tid jag går emot men det känns som farten varit långt snabbare vad jag trodde var möjligt; 50 meter kvar, backen passerad och jag kan knappt lyfta benen längre men föröker ändå spurta den sista biten. Mållinjen passeras vilket nog är en himla tur för benen kan inte leverera en meter till.
Jag faller ihop för att äntligen få vila de stackars benen och återigen hitta andningen efter den sista spurten.


Jag får veta att sluttiden på de 10.15 kilometrarna blev 39:46 vilket ger ett medeltempo på 3:55min/kilometer. Goda nyheter så här tidigt på säsongen som underlättar återhämtningen och framförallt indikerar att mitt tempo förbättrats trots minskad löpträning till förmån för mycket mer fokus på allsidig träning med spänst & Core-övningar framförallt på Maarits mördarpass på onsdagar samt F&S Hit-pass. Ett skönt besked då man aldrig riktigt vet hur olika träningsupplägg påverkar resultaten.

Dagens statistik


Resultat M40 klassen 10km
12361Anders Edvinsson1969Uppsala LK38:01100
12162Börje Holst1966Borlänge LK38:0295
12413Jonas Sandberg1973Team Skavsåret IF38:1092
12184Clarence Ärlebrink1970Långa Farbron och Lilla My38:1990
12105Magnus Bergkvist1973Uppsala LK39:0289
12436Mounir Touzani1969Hemlingby LK39:1488
12487Ulf Domanders1968Hemlingby LK39:4687
12398Jakob Hedberg1972Uppsala LK40:2286
12409Joakim Lindh1974Uppsala LK40:3885
124910Ulf Eriksson1974Huddinge AIS41:5584
124711Stefan Nilsson1972Vallentuna FK42:1183
123712Fredrik Wachsner1970Vallentuna FK42:4982
124413Patrik Persson1973Björklinge SOK44:2581
123814Hans Rimbe1966Vallentuna FK44:4680
124215Mats Jansson1968Björklinge SOK45:2179
124516Robert Sunnerberg1973Lövstalöt45:5878
121317Niclas Rehn1969Östhammar FI51:0477


Paleo

Är kosten en del av de förbättrade resultatet? Paleo-kosten är visserligen aningen nedtonad nu och paleo blandas numer med lite proteintillskott och även fil & kvarg till frukost ibland när tiden tryter. Vill absolut inte sluta med Paleo eftersom man mår så himla bra av det men det fuskas lite sådär lagom för att orka äta allt jag verkar behöva för att må bra.

Fuskar lite... Förutom igår då fusket eskalerade rejält då en rejäl vegetarisk lunch på Gävles Afrikanska restaurang kryddades med ett efterföljande wienerbröd och därefter en Semla. Ganska avlägset paleorekommendationerna men kändes bra just i det ögonblicket. Avsteget från Paleo följdes dock av att man mår sådär lagomt äckligt och kommer ihåg varför man vill ha en annan kost.

Dagens tävlingsfrukost lever i vilket fall efter Paleo. Har nu blivit sams med konsistens på Chia-frön och en blandning av frön, lime och vatten känns som en bra start på morgonen. Helgfrukosten blir lite lyxigare och dagens meny bjöd på både Chia-drink, Smoothie på (spenat, mango, ingefära, banan, kiwi, äpple + lite annat smått och gott) samt ägg & kyckling med spenat. med en sådan näringsmässig plattform är man nästan skyldig att prestera över förväntan.



En chia drink borde vara obligatorisk för alla löpare att testa. Kanske inte supergott men fullt acceptabelt och framförallt nyttigt och fullt av energi. Så här gör jag mina Chia frukostdrinkar som med fördel förbereds kvällen innan:
  • 2-3 matskedar Chiafrön i ett glas
  • Tillsätt 3dl vatten och rör om lite
  • Låt stå i 10 minuter
  • Rör om igen och ställ in i kylskåpet. Låt stå i minst 15 minuter men gärna över natten
  • Innan servering tillsätts juicen från en halv pressad limefrukt. Alternativt går det bra med 2-3 tsk citron/lime juice



tisdag 10 februari 2015

Simteknik - Hur simmar du egentligen?

Hur simmar du egentligen? Egentligen borde vi alla ställa oss den frågan, åtminstone vi som har en pyrande vilja att bli en bättre simmare. Med mina mål den här säsongen måste farten i vattnet ökas och eftersom jag klarar att nöta kilometer efter kilometer är det inte i konditionsförbättring som träningsinsatsen gör störst nytta. Jag behöver helt enkelt bli en tekniskt bättre simmare och hitta farten. Simning är en sådan där jobbig sport där det inte lönar sig att med brute force ta sig framåt; Nej i simning gäller det att ha ett bra vattenläge och att arbeta med rörelser som tar dig framåt.

Efter att ha inhandlat en Garmin Virb började jag filma min teknik i vattnet för att få möjlighet efter passen att göra mindre analyser genom att få se mig själv in action. På det här sättet fångas och synliggörs de brister man har i teknik, samtidigt får man ett förbättringsunderlag vilket gör att nästa simpass kan ägnas åt att tänka på att förbättra de detaljer som tidigare filmning påvisat. Resultatet är förstås häpnadsväckande; Hur mycket man än försöker tänka på tekniken och arbeta enligt instruktionsboken och coachens förmaningar så visar filmen något helt annat. Jag kan förstås ha fångat fel person på bild men likheterna mellan mig och den sprattlande killen på filmen är påtagliga vilket försvårar förnekelsen. Se några filmade sekvenser i nedan filmklipp:



Men hoppet är inte ute, det finns hjälp att få även för den som har en bit kvar i teknikarbetet!

På Youtube finns självklart tonvis med material i ämnet simteknik som kan användas i studiesyfte mellan passen. Egna filmer i kombination med filmade instruktionsvideos och simteknikträning med en kunnig coach eller kompis ger goda förutsättningar att bli bättre simmare. För även om man tror att tekniken sitter så visar ofta filmen på dig en annan bild. En stilstudie som bör vara god nog åt de flesta är att titta på studien av Ian Thorpes teknik i vattnet, se nedan.


Jag tänker speciellt på vinkeln med underarmar samt hur han griper tag i vattnen efter handisättning i vattnet. Notera också hur Thorpe sträcker ut simtaget och glider i vattnet trots den höga frekvensen. Ren poesi får man väl säga.

Min personliga teknik ser inte riktigt ut på samma sätt, det enda vi egentligen har gemensamt är att vi simmar i bassäng och har badbyxor på. Men skam den som ger sig.


010-01088-11 - Garmin - VIRB Elite - Actionkamera 1080 p HD – lättanvänd med Wi-Fi och GPS
Garmin Virb filmar bra under vattnet

Simfilosofi crawl

Genom att filma sig själv kan man själv se vilka förbättringsmöjligheter som finns och därefter är det lättare att lägga fokus på rätt teknikträning. I begreppet teknik ryms massor av variabler så som: balans, andning, armtag, bentag, rotation, catch, vinklar, drafting, siktning m.m.

Jag har tagit valda delar från ett mail som vår simcoach på Gävle triathlonklubb sammanställde. Dokumentet syftar till att hjälpa oss medlemmar att bli bättre simmare och några punkter som är viktig att vara medveten om:
  • Bekväm i vattnet
    • Den bästa farthöjaren för en nybörjare eller en ovan simmare är att bli bekväm i vattnet. Det vanligaste felet är att man inte tränar tillräckligt ofta och/eller tillräckligt konsekvent. Att vara bekväm är oftast en ren känsla som kan uppnås med hjälp av olika saker:
      • Mängdträning, att träna minst 1 gång/vecka under en längre tid.
      • Träna både inomhus och utomhus.
      • Träna tillsammans med någon.
  • Balans i vattnet
    • Att ha balans innebär att man har en bra kroppsposition, ett bra flytläge och att man klarar av att rotera kroppen på att bra sätt för att få ett bättre armtag och enklare andning. Det vanligaste felet/problemet som finns är att man är baktung vilket skapar vattenmotstånd. Balans skapas av:
      • Mängdträning, att träna minst 1 gång/vecka under en längre tid.
      • Kroppskontroll, att rent muskulärt kunna inta rätt position.
      • Känsla, att vara medveten om vad kroppen gör i vattnet och vilket läge man har på de olika kroppsdelarna.
  • Stark i vattnet
    • Att vara stark och att känna sig stark är lika viktigt i simning som att känna sig stark på cyklingen och löpningen. Det betyder inte att man ska göra av med alla krafter under simdelen på en tävling utan att man under träning ska ha byggt upp den styrka man behöver för att ge kroppen rätt förutsättningar till att prestera så 

Här kommer en sista instruktionsvideo för bättre crawlteknik. Jag ska snart sammanställa en ny bloggpost med konkreta övningar som hjälper dig att hitta just balansen, draget och tekniken i vattnet. To be continued med andra ord.

Dagens visdomsord på vägen till perfekta simtekniken:
- Tålamod handlar inte enbart om att vänta på någonting…det handlar om hur du väntar, din attityd medan du väntar. (Joyce Meyer)

Bara att fortsätta nöta med andra ord, Lycka till




söndag 1 februari 2015

På med löparkläder, det är snöoväder...

Vaknar upp redan klockan 7 på lördagsmorgonen och mjukstartar med frukost på sängen. Radion uppmuntrar lyssnarna att inte ge sig sig ut i trafiken då det är ett massivt snöoväder över området där jag bor. Det utlovas snömängder på upp till 30 cm under dagen. Låter helt enkelt som en perfekt dag för att brygga en stor kanna kaffe och krypa ned i soffan framför skidåkning och avnjuta SM-veckan framför TV:n, NOT!

För Snöväder = löparväder! Vad är ursäkten att hoppa över träningen för en snöstorm? Det är nu man kan hitta känslan av att stå mitt i en åker med vinden och snön bitande på kinderna och ändå vara varm och torr. Att dessutom få avnjuta ett tungt intervallpass i 3-4 decimeters tung blötsnö ger tillfredsställelse de luxe. Med dagens funktionskläder finns det faktiskt inget väder som det inte går att träna i; Visst känner ni igen känslan av hur tufft det är att ta sig ut i snön eller regnet, men väl ute så reflekterar man varje gång att vädret inte spelar någon roll, såvida man tar sig ut.

Min nya leksak en Garmin Virb fick följa med ut på åkern, se film nedan. Tyvärr lyckades jag inte para ihop pulsbandet med kameran innan jag gav mig ut men kameran verkar leverera. Ska utvärdera actionkameran ytterligare och återkomma i ett senare inlägg.



Citerar Paolo Robertos Instagraminlägg. Paolo har tröttnat på allt mjukisprat, undanflykter och inspirationssnack som i princip tar bort det egna ansvaret för att nå resultat i träningen.

Här är Paolos kloka instainlägg: 
-Det pratas för mycket om motivation och för lite om disciplin! Du kommer aldrig nå dina mål utan att ha disciplin. Så sluta leta efter den där jävla motivationen och börja bita ihop över och underkäken och få det gjort!
Varför inte starta dagen med lite morgonyoga?

Håller med tidigare talare även om mina Yoga-övningar inte har nått till Paolos nivå; Ännu. Yoga är nu en del av min träning om än på nybörjarnivå på Friskis & Svettis. Skickar en passning till alla stela cyklister och löpare att prova på Yoga i någon form.

Nytt försök nästa år att springa Ö till Ö
Jag har aldrig haft tur i lotteriet, fru Fortuna har helt enkelt inget gott öga till mig. Kanske till viss del beror på att jag aldrig spelar förstås. Men när jag och Mårten Nilsson bestämde oss för att göra ett försök att få en plats till Ö till Ö då är det dags att prova lyckan. Sagt och gjort vi anmälde laget Ö-Männen och hoppades på turen i dragningen. I fredags var det så dags och jag satt som klistrad vid webcasten som visade dragningen. Men min vana trogen så kom vi inte med i lotteriet. Suck... Man får se det pooositiiiva, nu finns det en lucka i tävlingskalendern igen.

Jag mår förresten prima efter att ha följt Paleo ganska strikt under hela januari. Även om jag fuskat vid ett par tillfällen så visar det sig att en månad utan framförallt socker, laktos och gluten har gjort att kroppen nu kan springa i nästan 4 mil i 5 minuters tempo utan att ens ha energipåfyllning.  I och för sig är det inget självändamål att springa utan energipåfyllning, men det indikerar att genom att äta mat utan kolhydrater och socker så mår kroppen riktigt bra och klarar att disponerar protein och fett utan att mata med snabba dyra sportdrycker och gels. Spännande!

Paleodieten fortsätter men jag kommer att lägga till lite laktos för att äta kvarg samt kolhydrater i form av ris och potatis. Anledningen är att jag inte lyckades hålla vikten. Även om jag har proppat i mig mat så har jag tappat alldeles för mycket vikt. Hoppas hitta en bra balans mellan kost och träning så jag istället vinner lite vikt.

Nåja, mycket snack om träningsmöjligheter med snö. Kanske ändå den bästa träningen den här helgen är all snö som jag skottat bort. Armar, axlar och core har fått sig en rejäl omgång